Bitter.
Ett enda ord beskriver hur jag känner mig.
Istället för att dra och kolla på björnstammen på nöjes så får jag nöja mig med snorpapper, klibbiga temuggar och dåliga 90-tals filmer på tvn. Oh the joy.

Jag kan åtminstone glädjas åt att min syster lämnade en bok åt mig på mitt skrivbord. Verkar lovande.
Positivt.