Varför är det som är lättillgängligt så ointressant? Konstigt nog så är det så. Tar vi för givet att vi måste jobba för att få något, för att kunna uppnå någon slags känsla av fullbordande? Är det för att vi vill kunna klappa oss själva på axeln och säga bra gjort, eller lever vi helt enkelt för själva jakten på nya mål? Räcker det med att uppnå något utan att behöva kämpa för det? 

Jag och min snickers får grubbla vidare.

Birdy - Skinny Love

Min klass har fått ett litet problem. Det är nämligen så att vi nu måste dela fikarum med en klass på cirka 30 pers. Det är aningen trångt och man får köa i en kvart om man ska värma sin lunch. Men det värsta är att de tror att vi delar köksskåp, för de lånar saft, gafflar och muggar hur som helst.

Blev smått irriterad när jag märkte imorse att någon jävel har tagit min mugg! Vem vill ha en ful mugg från Ikea liksom? Jag letade igenom alla skåp och lådor men den var försvunnen. Sen under hela lunchen satt jag och spanade efter den. Det är förvånansvärt många som har blå muggar faktiskt. Till slut såg jag den i händerna på en sjabbig 40-årig kvinna som stod i kön till kaffeautomaten. Jag gick fram till henne och frågade om det var hennes mugg och att jag nyss blivit av med min som råkar se exakt likadan ut. Hon sa surt att det var hennes egen vilket jag inte alls trodde på, men jag kunde ju inte stå och anklaga henne utan några bevis. Visst, det finns många som köper muggar på Ikea men jag bara vet att det var min. Vart skulle den annars ha tagit vägen? Jag får börja skriva mitt namn på alla mina grejer.

Har bestämt att jag ger upp jakten på muggen och köper en ny och finare ist.

Ett par psykiskt påfrestande timmar.
Lita alltid på din första känsla. Inget annat.
Stå inte ut för någon annan. Aldrig.
Tro på dig själv. Alltid.

Flera stora sidor som tex engelska Wikipedia och Wordpress har censurerat sitt innehåll eller stängt ned sina sidor under 24 timmar idag i protest mot SOPA och PIPA. Vet inte vad det kan komma att leda till men jag gillar det!

SOPA Blackouts 

Ja, jag är bitter.

Här har jag tvingat mig genom hela idrottsgalan med trist musik, löjliga imitationer och torra tal och så vinner inte Marcus Hellner jerringpriset! Visst, Rolf Göran kanske har gjort sig förtjänt av det och det krävs mycket jobb för att träna upp samarbetet mellan häst och ryttare och allt det där men hästsport intresserar mig inte alls. Och nu börjar alla hästmänniskor på fb skriva att "nu har hästsporten äntligen fått den uppmärksamhet den förtjänar och bla bla." Jag har förhoppningsvis lugnat ner mig så pass mycket om sisådär 15 minuter att jag kanske kan glädjas lite åt Rolf Göran jag med, men tills dess underhåller jag mig med sex and the city för att skingra mina tankar.

Jag får alltid så fin skräppost.