Varje gång man pratar med en människa, även om man kanske bara utbyter några meningar eller startar ett långt samtal, så tror jag att man alltid får något ut av det. Vettigt eller inte. Antingen får man fram en ytlig eller en mer djup åsikt från personen. Blir man inte intresserad av de ytliga åsikterna så går man heller inte vidare och gräver djupare eftersom man inte inte tror att man har något att lära från personen. Har man däremot gemensamma ytliga åsikter eller får ett bra intryck av den man pratar med så kan man ganska lätt gå vidare och kanske finna något man tycker är värt att ta vara på. Vad man än lyckas komma fram till så har konversationen inte varit ett slöseri av tid.
Genom andras tankar lär man sig alltid något om sig själv. Vi lyssnar och sparar omedvetet andras värderingar som vi sen vid ett senare tillfälle kan ta fram och använda för att reflektera över oss själva. Jag tror att det gör att man kommer ett steg närmare till att förstå vem man är, eller vem man vill bli.