Har en riktigt skön skolvecka den här veckan. Tre dagar och slutar ett på onsdag.
Ser fram emot psykologin imorgon faktiskt. Ska prata ledarskap. Alla andra bara klankar ner på den men det är intressant att kunna se saker på olika sätt, få olika vinklar. Får en att tänka.

Hände en konstig sak på coop igår förresten hehe. Skulle springa in lite snabbt och köpa några grejer. Tänkte att frukt det vill jag ha, eller mer exakt satsumas. Men när jag kommer fram till fruktdelen får jag syn på en person borta vid äpplena som jag känner igen, en som jag är "bekant" med. En sån person man egentligen borde hälsa på och småprata med. Först tänker jag gå fram men blir som fastfrusen i marken någon hundradelssekund och får sen någon slags socialfobikänsla och ångrar mig. Instinkten tar över och hamnar på någon slags autopilot. Går snabbt bort till mejeridelen och gömmer mig vid mjölken. Går vidare till tehyllan, ser mig noga omkring undertiden och känner mig skyldig. Står och låtsaskollar i hyllorna för att fördriva tiden tills jag kan smyga tillbaka till frukten. Det hemska är att jag hela tiden vet hur fjantigt jag beter mig men kan inte samla mig och fortsätter smyga fram bland hyllorna. Ser till slut att kusten är klar vid frukten och att personen har handlat klart. Plockar mina satsumas och fylls av skuldkänslor haha.
Kände mig så hemsk. Har aldrig undvikit någon sådär förut. Vem gör så egentligen? Kände mig så jävla dum haha.
Nästa gång ska jag hälsa...